Det här är andra inspirationsfilmen som Charlotte och jag producerade i slutet på förra sommaren. Här besöker fyra glada tjejer några av alla fina ställen på Bjäre: Sandgårdens Skafferi, Vejby IF:s padelbana, Vejby Vingård och Bjäre Fisk & Skaldjur.

Jag älskar väder. Och här på Bjärehalvön har vi alltid omväxlande väder. Det uppstår något magiskt med lanskapet när kylan lägger sig över Skälderviken. Inte minst när vågorna fryser och skapar vackra skulpturala skärvor runt stenarna. Skärvorna är tjocka men inte svåra att få loss. Men de är tunga som glas.

Även hamnen i Vejbystrand är frusen nu och när man går på högarna med den annars så blöta och svampiga tången längs strandlinjen, knastrar det ljudligt men jag sjunker bara några få millimeter.

Fascinerar mig hur stor meteorologisk skillnad det kan vara mellan Vejbystrand och Malmö, trots att det relativt korta avståndet fågelvägen.

Det känns som det var länge sedan vi fick snö här i Vejbystrand. Det här är i och för sig min första vinter byn, men jag minns för många år sedan, kanske i början av 2000-talet som det kom rejält med snö. Under flera säsonger jobbade jag i Riksgränsen, en liten skidort med gamla anor i nordvästra Lappland, precis intill gränsen till Norge. Där var det inte ovanligt att vi i början av säsongen hade runt 3 meter med snö i drivorna. När malmtågen dundrade förbi Riksgränsen längs malmbanan på väg till eller från hamnstaden Narvik, yrde snöröken högt och länge på båda sidor av rälsen. Jag blir alltid glad när jag ser  snö, det påminner mig om “riktiga” vintrar. Så jag hoppas att det kommer mera!

Om någon undrar vad jag gör därute bland stenarna, finns förklaringen här.

 

Här kommer en kortfilm som jag jobbat med ett par månader. Den har gått igenom flera iterationer, men nu känns den ganska lagom i både längd och innehåll.

I grund är filmen en kärleksförklaring till Bjärekustens magiska miljöer. Men filmen bjuder också på några av mina personliga reflektioner om året som gått och varför flytten till just Vejbystrand kommit att hjälpa mig handskas med turbulensen som världen plågas av just nu.

Jul i Vejbystrand

Att det nalkas jul här i Vejbystrand ser man lite var stans. De flesta åretruntboende har pyntat med ljus eller stjärnor och några har ganska avancerade arrangemang. Jag har gått runt i byn och kommer att dokumentera fler hus och tomter dom närmaste veckorna. Jag samlar de juliga bilderna här.

Höst i Vejbystrand

Oj, upptäckte att jag inte uppdaterat sidan sedan augusti. Tog den här bilden tidiagre idag. Vart tog sensommaren och hösten vägen, egentligen? Nu är det ju officiellt vinter här i Sverige, men än hänger de flesta färggranna höstlöven kvar. Om några veckor försvinner dom och vi går in i en färglös period. Men, om mindre än två månader, vänder det och vi kan pusta ut och se fram emot ljusare tider igen.

Det här är en film som jag producerat om och med unga men otroligt duktiga keramikern Andrea Karlsson. Hon bor i föräldrahemmet på Hökvägen 12b här i Vejbystrand där både hennes verkstad och finfina butik finns. Kan varmt rekommendera ett besök där.

Jag har länge brunnit för film som ytterligare ett sätt att dokumentera och föreviga intressant platser, händelser och framförallt, människor. Jag har producerat många korta (kommersiella och redaktionella) filmer som försöker fånga essensen eller själen i subjektet utan att bli för “reklamig” och ytlig. Det är en balansgång, såklart.

Behöver du en film om din verksamhet? Hör av dig så tar vi ett förutsättningslöst samtal om din story! Kontakta mig här:
joakim@vejbybaby.se eller ring: 0709404919!
Boken-Ögonblick från Vejbystrand

Nya boken “Ögonblick från Vejbystrand” kan du beställa genom att betala 200:-/bok till Swish: 123 441 51 88

Om du bor i Vejbystrand eller Magnarp, levereras boken samma dag eller dagen efter att betalningen mottagits. Annars tillkommer porto.

Du kan också köpa “Ögonblick från Vejbystrand” på följande fina ställen i Vejbystrand:

Lite info om boken:
• Utgiven april 2020
• Hårt omslag
• 100 sidor
• Illustrerad karta
• Format: 20 x 20 cm
• Inslagen i skyddsplast

Vejby Baby Får på Allmänning

Det är inte utan att man känner sig lite extra privilegierad i dessa tider. Att få möta våren i Vejbystrand är alltid en ynnest. Inte minst i år. På bara några veckor har benämningen “glesbygd” fått en väldigt positiv klang. Jag omfamnar det småskaliga helhjärtat. Det är svårt men jag försöker hålla nyheterna på lite lagom avstånd.

Alla dramatiska rubriker dränerar.

Eländes elände, sa alltid min gamla moster när katastrofen varit framme någonstans i världen – som t ex just nu i dom till bristningsgränsen fyllda flyktinglägren på grekiska ön Lesbos, en plats där sjukvården är mer eller mindre obefintlig och risken för smitthärd är överhängande.

En stor del av jordens befolkning känner just nu en oerhörd osäkerhet inför framtiden. Många hade det redan rejält tufft innan och kan förmodligen inte alls begripa hur de skall mäkta med ytterligare bördor.

Igår tog vi en lång promenade längs stranden och avslutade med att hälsa på tre fluffiga och helt bekymmerslösa får i en av byns mindre allmänningar. Mötet gav lite respit från rapporterna om tragedierna i Bergamo, Madrid och New York.

Än så länge lever vi skyddade här i Vejby och hoppas innerligt att mardrömmen snart skall vara över.

Var rädda om er!

Sommartider

Sommartid, ja. Det var kyligt men stilla, klart och soligt när jag slog upp ögonen denna söndagsmorgon. Trodde först att jag hade sovit längre än vanligt. Av någon anledning mindes jag att det var just inatt som det var dags att ställa fram klockan till sommartid igen. Skönt med ljuset. Man får väl omfamna varje glädjegnutta.

Blommorna hittade jag häromdagen under en strandpromenade till Lervik. Helt plötsligt dök dom bara upp, som en ö mitt i det torra, gråa gräset.